När familjen mår sämre...

Kämpar här hemma för fullt, både jag och mannen, med
halsont, snoriga näsor, tunga huvuden, hosta, rinnande ögon,
illamående, halsbränna och så vidare, och så vidare....
Inte alls kul.

Men vi preparerar för fulla muggar.
C-vitaminer, vitlökar, te och whiskey. Men framförallt
med echinagard. Det är verkligen min allra bästa vän
när jag håller på att förkyla ner mig. Smakar skit- men
fungerar precis som jag vill!

Pryder mitt köksbord

Så våriga och vackra pryder dessa vårt
sunkiga köksbord i vårt sunkiga kök
i vår sunkiga tvåa i det sunkiga området.

Men visst är de vaxkra!!??

Favoritfilm

Ikväll har min superfavvisfilm gått
på 3an. Vet inte hur många gånger
jag sett den. "Många många", som min
dotter skulle säga.

Motiveringen till att den toppar alla listor
är att den är :
smart och
underhållande

Den är inte spännande eller klurig,
hemsk eller ´skrattframkallande. Och
ántagligen är det just därför också, som
jag inte tröttnar på den alls.

Den hade biopremiär -99 im jag minns rätt.
Jag kom över filmen nån gång runt 2001 första
gången. Och sen dess har den funnits högt högt
upp på favvislistan. Visst har där funnits andra
konkurrenter, men ingen som verkligen funnits
kvar och naglat sig fast, så där ordentligt.

Om nån dag tror jag faktiskt att det är dags
att fundera på vilka favoriter som funnits.
Kanske lista dem.
Misstänker att där skulle bli ett flertal svenska
filmer.

Har du nån favvis som är sevärd?

Favoriter av all slag mår man ju bara så
bra i hjärtat av.

Nytt utseende

Har roat mig med att göra en ny skrivbordsbild
här hemma.
Så här blidde den.

Vill du använda den får du gärna göra det...men då
vore det trevligt om du bara lämnade en liten
kommentar. Tack och varsågod.

snart sovdags här hemma.



Har förresten lyxat till det med lite tequila här
hemma idag. En riktig favorit. Såå gott.

Resultat av fika i stan

Latte+ varm panini med ost och skinka
Gott

Och trevligt sällskap, som hon alltid är- Em.

Kikade runt i lite affärer efter rea-fynd.
Massor av rea- men hittade inget...nästan.

yummie!

ser fram emot trevlig fika på stan nu

Långvarigt nöje

Ibland får jag såna där ryck när jag bara tokgillar
att lösa korsord. De dr rycken kommer inte särskilt
ofta, bara några gånger per år för det mesta. Och
även om en korsordstidning inte är snorbillig (inte
dyr heller för den delen) så är det för mig sannerligen
ett billigt nöje. Jo, för en korsordstidning blir ju inte
inaktuell, bara för att tiden går.Man behöver med
andra ord inte lägga pengar på en ny, innan den gamla
är totalt genomkörd, allt är färdig, eller att man kört
fast så till den milda grad att man behöver en ny
för att inte sänka självförtroendet totalt med de
förbaskade ord man aldrig fixade.

Nu ska jag fördriva resten av min fredagskväll
i sängen, framför tv'n tillsammans med en tidning
med sex månader på nacken!

Födelsedagstårta

Ett grattis till lillebror som firar
sin 24e födelsedag just idag.

me as Manga

Hittade den HÄR länken hos Scrapkia om jag minns rätt,
och kunde bara inte motstå att leka lite.



me i Mangaversion

Funderar på nattlampor

Funderar lite på att skaffa en liten natt-somna in-lampa
åt dottern som är 2½.
Spanade runt lite för att se vad jag kunde tänkas hitta för
något.


Markslöjd ,Ilva, Ikea, Mathmos, Lampgustaf,
Nordlux, ljusonline, barba ?

Om att koka potatis

Hört berättas av anonym bekant och säker källa.

.

(bakgrunds info: "Sara" är 23 år och har bott hemifrån

sen hon var 16. "Mia" är 28 och inneboende i Saras lägenhet)

.

"sara" frågar "mia" om hon vill ha mat. Sara har tänkt fixa.

Sara ska knåpa ihop den underbara måltiden, stekta köttbullar,

hemkokt potatis och självihopvispad pulversås.

.

Sara kommer in i vardagsrummer till mia, och säger:

-ehm, jo, du..hur vet man när potatisen kokat färdigt.

-tja, man tar en tandpetare, eller den där potatisstickan som

finns i köket, och känner. När potatisen lossnar från den är det klart.

.

Efter liten stund kommer Sara in i vardagsrummet igen.

-alla lossnar inte

-då kokar man en stund till....

.

Därefter kunde de sammanboende få njuta till litevällagad

mat, i all gemenskap!

Myspys.

Och tänk vad Sara lärt sig idag.

Myspys med fika

Haft en mysig seneftermiddag med makens
härliga vänner. Jag och Sonja hade bakat muffins
och munkar innan. Gott.

Sugen på att baka??

Citronmuffins med lemoncurd
100 g smält smör eller margarin
vispa: 2 ägg2 och dl socker
blanda: 3 dl vetemjöl, 2 tsk bakpulver, 2 tsk vaniljsocker
rör ihop allt med 1 dl mjölk eller yoghurt samt rivet skal och saft av en citron
Fyllning:Lemoncurd, hemgjord eller färdig

Häll i ca 1 cm smet, lägg i lite lemoncurd, och i med med smet.
Grädda 12 minuter i 200 grader


Munkar (utan fyllning)
100 g smör eller margarin
3 dl mjölk
½ paket jäst
3 msk socker
3 msk vaniljsocker
2 krm salt
4 äggulor
ca 1 liter vetemjöl

Smält smör i en kastrull. Häll i mjölken och låt den bli
fingervarm (37 grader).Smula jästen i en bunke, tillsätt
salt och låt jästen smälta. Häll i socker, degspad, ägg
och mjöl och arbeta ihop till en smidig deg.Låt jäsa
ca 1 timme.Kavla ut degen ca 1 cm tjock.Stansa ut
munkarna och låt jäsa ytterligare 30 minuter.Fritera
munkarna gyllenbruna och vänd dom i socker.

Leker

Resultat av kvällens lekstuga.
Jag, datorn, te och lite photoshop.
Nu ska jag nog förflytta mig till
papperspysslandet. Har ett par idéer.

Sett på film

Oj så sällan vi... (jag).... ser på film nu för tiden.
Skyller på min söta tvååring, och mitt pysselbehov.


Nu har jag i alla fall på två dagar sett två filmer.

Måttligt imponerad.

Flodhästens första flåspass

Nu. Nu äntligen har jag gjort mitt allra första
träningspass 2009. *låter bli att prata om när jag
gjordemitt förra, det imponerar inte på någon*

Tjo, vad bra jag är.
Jag fixade det. Ett helt Medel-pass.
Men fy tusan så jobbigt.

Hopp och skutt, hopp och skutt. Får håll.
Kollar klockan. Har bara gåttn nio minuter. Inte bra.
Bestämmer mig för att inte titta på klockan.
Flåsar vidare, skymtar visst till klockan när den står
på fjorton minuter. Hm.

Känner mig... död.


Kordinationen är inte vad den en gång varit måste
jag ju säga. Skuttar och hoppar och flaxar med armar,
fötter och ben. Känner mig som en flodhäst på
Antarktis, helt på fel plats.

Lite bättre när det skulle göras sit-ups och sånt på
golvet, syns inte lika bra hur knasigt fel man gör.
Det är såå jobbigt i magen, vill bara ligga ner och vila lite.
Men ingen annan vilar, så jag får nog försöka hänga på.

Skuttar och trampar vidare. Vill gå och dricka lite vatten.
Är ju såå slut nu. Tänker på magen. Blir skitförbannad
på mig själv över att jag vill fuska, och tar i som tusan
istället. Ha.

Nöjd inser jag efteråt att jag grejade ju det här galant. Jag
har klarat ett helt pass. Nästan utan att fuska, nästan utan
att gnälla och med hm, näst intill perfekta rörelsemönster.
Eller nåt sånt.

Well well. Det blir nog bra ska ni se.

Och det allra bästa av allt med att vara borta och träna,
det var att komma hem, och inse att min kära man lagat
pannkakor. Det allra bästa. Yummie.

med sikte på sushi

Fixade våra egna sushi häromdagen.

Första gången (2002) jag åt sushi (längesen, och preskiberat)

gjorde jag och mina två bästa kockar alldeles egen. Då hade vi sett

Mat-Tina (tror jag) göra det på TV. Såg inte så svårt ut.

Vi begav oss in till samhället. Köpte vinäger, soya, ris och

andra grejer som skulle användas. Inhandlade färsk lax

och färsk tonfisk. Skitfin.

Satte igång och fixa hemma i köket hos Anders. Oj, vad skojigt

det var. Och vad fint det blev. Och gott skulle det bli. Jag

menar alla snackade ju om shushi då...hur gott, nyttigt

och smalt det var. Ha! Vilket jättefat med sushi vi fick till.

Men vad fasen.
Vad smakade det. Urk. Typ fiskmat.
Man kanske måste smaka en till, för att verkligen gilla?
Sagt och gjort.. vi smakade mer. Men vad i...... Vi skrattade
så vi höll på att trilla av stolarna. Äter folk sånt här?
Det smakade verkligen fiskmat av de där algplattorna vi rullat
med. Och luktade vinäger. Vi skulle ju kunna utfodra hela
Tällberg med vårt stora, vacka sushifat.
Nä, den dagen konstaterade vi att sushi nog inte var vår grej.

Några år senare drog en tjej här i stan med mig på en sushibar.
Jag sa inte nej utan åt med god min. Kanske inte gott, men helt ok.
Åtminstone värt att prova igen.
Framförallt var det ju givande att äta tillsammans
med någon som gillade det. Jag menar, hon kunde ju visa
mig hur man skulle äta, med vilka tillbehör och så.
Och hon kunde ju bekräfta att det smakade som det faktiskt
ska göra. Antagligen var det mitt, Anders och Fredriks
största fel 2002. Vi hade ju inte en aning om huruvida det
skulle smaka som det gjorde, eller hur vi skulle äta det.

Nu, år framåt i tiden, så har jag och min man en riktig
sushiperiod. Så gott vi tycker det är, även om vi oftast
väljer bort tonfisken, och så klart har favvisar på tallriken.
Men det har man väl alltid.

Och häromdagen gjorde vi vår första egna sushi.
Supergott, verkligen. Och vi är såå nöjda. Nu kan vi ju
kocka ihop vårt eget fredagsmys här hemma.
Inte särkilt svårt, och väldigt vackert.
Lite mindre wasabi bara.

Tillägg: alla runt bordet var inte lika förtjusta
som vi. Men ingen kräktes, spottade eller fräste.

Tillägg 2: vår underbara 2åring klämde i sig 5 st

sushibitar med wasabi och soya och allt.

Vilken världsvan liten donna.

Nu ska här mås bra...

Idag har jag gjort slag i saken och köpt mej ett

träningskort. Ett helt år har jag minsann

betalat för. Har egentligen insett för länge länge

sen att jag måste köpa ett dyrt kort för att det

ka bli träna av för min del.

Har köpt bådet det ena och det tredje här hemma

för att träna med. Och så gör jag det, en, två,

kanske tre gånger. Sen är det för jobbigt att ta

tag i det. Har bara såå dålig självdiciplin. Hu.

Antar att det finns många av oss!

Sist jag köpte ett träningskort (länge sen) så

hade jag liksom ett tvång på mig själv att gå.

Dels hade jag ju betalt massa pengar, och då måste

jag ju ta till vara på kronorna, så de inte bara

försvinner. Och dels så var det ju minst lika jobbigt

beslut att avboka ett bokat pass, som att ta sig

i kragen och pallra sig dit.

Så, nu har jag gjort det igen. Köpt ett dyrt kort.

Och ska snart sätta mig och spana på schemat och

bestämma vilket pass som ska få bli mitt allra första.

Att jag kommer vara DÖD efteråt kan jag berätta

redan nu. Men om man efter döden tar sig iväg dit

ett par gånger till, så kanske man en vacker dag

återuppstår. Och då kanske man till och med är

piggare, gladare och något kilo och centimeter mindre.

tjing so long

Åter till vardagen...

Så lämnade vi ett vintervitt landskap

i norra dalarna. För vaddå?

För en mulen himmel, gröna gräsmattor

och ett sunkigt lägenhetshus.

Urk.

Längtan efter ett eget hus på landet

är alltid alltid som starkast när vi lämnar

dalarna och inser att vi snart sitter i vår

gamla femtiotals hyresrätt, som fortfarande

inte fått sitt första ansiktslyft ännu.

Julen har varit härlig.

Vi har alla mått bra.

Ätit gott, myst och haft det 

kul med familjer och vänner.

Och här, en bild från lite

glöggmingel ett par dagar 

före julafton.

Då bjöds det på:

nygräddade pepparkakor med

lokalt tillverkad mögelost.

Parmesanflarn

Sambal- och chilimandlar

Getostbollar med citron

Brännvinsost

Hemgjorda mozartkulor

Nu däremot är det vardagen som väntar....

Nya problem

Nya utmaningar

och

Nya lyckor 

och 

Nya upplevelser

Önskar er alla

...ett gott nytt 2009!

Välkommen in

"med ISKRISTALLER på mitt fönster" är

en blogg ämnad för tankar, reaktioner, viktiga saker, betydligt

mindre viktig information, glimtar från mig och min familj,

vackra prylar och kanske lite god mat.

Helt enklet ett ställe med plats för allt.

Mitt pyssel fortsätter jag att visa på

http://mojmojmoj.blogg.se

Jag hoppas att jag kommer att trivas,

orka, och ha massa inspiration. Jag har

så många gånger saknat det här stället att skriva

om både ditt och datt på.

Hoppas att du också trivs och kommer tillbaka.

/mojje