Midsommar. Midsommar.

Hela midsommarhelgen har spenderats i stugan uppe vid
Evertsbergssjöarna. Vi åkte upp redan på torsdagen, och
drog inte därifrån förrän på måndag eftermiddag. Hur lugnt
och lovely som helst!

På torsdagskvällen när vi kom grillade vi kolbotten nere i
gropen. Det är ett Särnarecept. Som en pannkaka nästan
med kornmjöl...fast utan ägg och mjölk ;-) Man steker den
i en kolbottenpanna med eld både över och under pannan.
Sen mumsar man i sig den med fläsk-och messmörssås.
Sommar det!
Fint väder hade vi också. Sonja badade.
Och jag och mannen tog ett iskallt kvällsdopp.


Midsommarafton utan regn, det går väl inte? Stundvis
vräkte regnet ner. Vi märkte åtminstone att stuprännorna
inte riktigt gjorde sitt. Så dagen därpå fick det bli rensning.
Men stundvis hade vi också soligt och fint.


Trots vädret satt vi ändå ute. Sill, nubbe och god mat.
Somrig jordgubbstårta och en liten midsommarstång!







fin utsikt från bryggan

här har jag vuxit upp
här bland alla kottar har jag varit en liten kotte
här bland trädens rötter har jag mina egna


Under lördagen hade vi fint väder, men ingen värme.
Jag fixade skattkarta och skatt åt dottern, och är här i
full fart med att pedagogiskt försöka förklara att
fyrkanterna på kartan är hus. Sonja håller inte med.




Fina, fina lingonblommor visar att skogen snart fylls av
små bär. Blåbären är minsann på gång de också.






Ett stycke gris. Sötgris.

Vi grillade, ordnade femkamp på gården, åkte båt,
cyklade, såg fotboll och städade lite i stugan.
Vi hade det lugnt och lagomt helt enkelt.

Och vi åt jordgubbsrester på rulltårta, med grädde.
Eller pensionärsbakelse som mormor kallade det.
Hur som helst. Gott.


Söndagen fylldes av strålande sol.Fortfarande
lite svala vindar. Men man kan ju inte alltid få allt.
Jag tog ett morgondopp. Iskallt. Men efteråt är man ju
stolt som en tupp. Och när man dessutom känner att
man doftar schampo, då vet man att det var värt pinan!

Vi fick besök av kusinfamilj från huvudstaden. Oj vad de
lekte våra små tjejer. Och sams var de, hela dagen.
Vi grillade och hade det gott.
SötKonrad hittade en vattenhink att plaska i. Tur att
solen värmer, och att väskan är fylld av ombyte!!



plaska plaska....det är lek det!


och vår söta lilla midsommarstång med både björkranka,
midsommarblomster, rödblära och hundkex.


full fart med solen i ögonen...

Dagen avslutades med bad för Sonjas del....och en ensam
liten andunge som tappat bort familjen.
Vi gav den lite bröd.


På måndagen stannade jag kvar med barnen och min mamma.
Vi tog det lugnt och gjorde slut på lite av helgens alla goda
matrester. Solen värmde oss rejält och Sonja myste i
sjön som nu var uppe i 19 grader. Friskt. Och hon övade
flitigt på att hoppa från bryggan.

En riktigt stolt badtjej vågade sig ut på djupt vatten för att
fånga näckrosblad. Botten var dyig och man verkligen såg
på henne hur obehagligt det var. Men det stora bladet som
låg guppande på ytan lockade tillräckligt. Tillräckligt
för att gå flera steg i dy. Tillräckligt för att våga sig längre
ut än nånsin förr. Tillräckligt för att våga utan en vuxen.
Modiga lilla tjej. Med vatten upp till armhålorna och fötter
sjunker genom svart kladdig dy. Ja, då är inte jag heller
särskilt kaxig.




Men framåt tretiden var det dags att åka... mamma
österut, och vi västerut. Lima var stekhett, och jag var helt
färdig. Det blev yoghurt till middag. Så mycket energi
fanns det kvar.



Jag har dessutom fått reda på att den tårtförfrågan jag
fick i torsdags gällde en bröllopstårta. Och det ska
gudarna veta. Att hade jag anat att det var till någons
såå speciella dag. Då hade jag löst det!
Jag hoppas Hanna och Erik, att ni hade en fin dag. Och
gratulerar er varmt i efterskott!


.

Länge, länge

Sonja, söta dotter.
I morse såg hon bilderna på huset, som jag la
in här igår!
Tack förresten alla, för alla Grattis och Lycka till som vi fått!
Och så frågar hon: -Mamma, är det där huset vi
ska flytta?
-Ja, svarar jag. Visst är det fint.
-Jaa. Där ska vi bo i länge dagar.

...och med de söta orden lämnar jag datorn för
den här gången, och önskar alla en fin midsommarafton
i regn eller sol!

Kram

Äntligen klart- Ett rött hus!

Äntligen, äntligen.
Efter många om och men. Efter många telefonsamtal och
en del diskussioner så är alla papper till slut påskrivna.

Den 5e juli får vi tillgång till det här ljuvliga gamla huset!
Det är en gammal prästgård med massor av själ och hjärta.
Det är många, många arbetstimmar och kronor som
kommer att läggas in. Och det kommer bli ljuvligt!

Ett hem. Ett riktigt hem.
Som vi har väntat. Som vi har längtat.
I många år!
Det här kommer bli kanon!



Högst upp på att göra- listan står
*byta tak
*måla fasaden
*fixa värmen



Fin utsikt över älven och gårdarna på andra sidan.
Och helt underbart- kossor som strövar längs älven
under sommarmånaderna.



Ett gammalt härbrä. Ett garage. Och en mindre lada med
utrymme för mycket skräp. Lovely!





Ligger lite nära gamla vägen. Ja. Men tack och lov är det
näst intill dött på trafik där. Nån enstaka besökare mot
södra kyrkogården ibland bara.....



Utsikten norrut, mot byn och kyrkan. Fint!


Vad tror ni? Kommer inte detta bli toppen!?




Bilderna är förresten tagna före sju i morse. Vilket väder.
Solen värmde. Det kommer bli en lovely dag här lilla Lima.


.

Ljuvliga rabarber

Igår plockade jag några fina rabarber hos vännen på
andra sidan älven. Jag gick raka vägen hem och skalade,
hackade och kokade.
Så igår efter middagen.....och efter cykelturen blev det
ljuvligt god och sötsyrlig Rabarberkräm.



Hur somrigt som helst!



.

Svalkande- av röd ros.

Idag har jag äntligen smakat den rosensaft som
jag fick i julklapp. Jag har väntat på sommaren
och värmen. Kände inte att rosensaft och
nyårsfirande kändes som den ultimata upplevelsen.

Den gulliga flaskan kommer från Alter Hedens i
Norrbotten, och det smakade, och doftade verkligen
blomma av den. Lite sträv, lite speciell, och jag kan
ana mig till att min man inte kommer att vara så
förtjust. Men jag kommer absolut slå upp ett glas då
och då under soliga dagar!

Klar himmel utan svalor

På dagens schema: Träning.
Friskis och svettis-jympa utomhus vid badet.

Hela dagen har jag funderat och funderat på vilka ursäkter
jag kan komma med för att slippa. Men ingen håller
riktigt riktigt...

Jennie skrev och frågade om vi skulle ta bilen eller cykla
bort. "Jag röstar för bilen" skrev jag. Inget svar tillbaka.
En timme senare ringer hon och upplyser mig om att hon
och Britta precis har bestämt att vi cyklar.
Yey.


Hur som helst. Det var skönt att cykla. Och med dessa
donnor vid min sida så får jag skratta mycket i alla fall!

Så. Jympa.
Det är jobbigt....går lite bra. Får lite håll. Tar i för mycket.
Borde ta i lite mer. Slappar lite.

Det är skumpigt och guppigt. Jag lovar att det är enklare
att jympa i en hall med vettigt golv, än på gräs. Eller ja-
framför allt- med golv.

Men när jag har slutat gnälla i huvudet så är det riktigt
trevligt. Himlen är klarblå. Solen skiner. Gräset är klippt,
så man behöver inte få grässtrån i näsan när man gör
armhävningar. Det är bra. Jag njuter. Och det är jobbigt.

Gör sit ups. Shit...magen existerar inte. Ja, muskelmässigt
alltså. Jag ligger där och tittar rakt upp i himlen. Förra
veckan flög det svalor högt där uppe. Det gör det inte idag.
Det hettar i kinderna och jag förvånas lite över att solen
fortfarande är så varm. Sen inser jag att det inte alls är solen.
Det är bara jag.

Mot slutet får vi sällskap av underbara varelser. Knott och
mygg. Härligt då att sitta i gräset och varva ner. Nja.
Jag har några tjusiga bett. Ett under hakan.


Väl hemma har jag mumsat lite tapasrester och tagit hand
om mig.
Vad duktiga vi var allihopa. Jag också!
Nästa måndag kör vi igen.


Om det inte regnar. Pliiis.



.

Prinsessa i fokus

Födelsedagsfirande och Kungabröllop. Vilken helg!

Söta mamma hemma i Älvdalen fyllde år samma dag som
vår Kronprinsessa skulle gifta sig. Så vi firade mamsen
med paket, fika och tv-tittande.
Pappa hade bakat en ljuvlig sommartårta.
Mandelmassebotten och sockerkaksbotten fylld med
rabarbervaniljkräm och jordgubbsmousse med färskost.
Oj, så lovely.
Sonja tittade på när morfas lagade tårtan. Hon säger att: åh,
den är rosa. Det är min farbroritfärg. Och lila.



Efter lunch och fika bar det av hemåt andra sidan bergen.
Vi hade en knapp timme på oss att köra för att hinna hem
och bänka oss vid vigseln. Och en timme...ja, det behövs
för att köra. Det blev att skynda bilen lite mot slutet. Och
precis när radioreportrana säger att den fina veteranbilen
som Viktoria och Kungen sitter i, rör sig mot kyrkan, och kör
av, en annan väg- precis då stannar vi utanför vår dörr.

Jag kastar mig ur, och springer in. Tänker inte missa. Karl
får ta in barn, mat och packning. Jag ska gråta en skvätt.
Och fota.
Ja, det är sant. Helt galen tror jag att jag kanske är. Men där
satt jag i soffan, med kameran!
Så ni får några av mina foton... Jag tog väl kanske åtta eller
så. Vissa mer lyckade än andra....och några av dem är dessa,
oredigerade och underbara!









Söta Sonja säger "Mamma, Tänk om hon har valt fel
prins"











När vi kommit så här långt och de åkt i sin fina båt och
klivit i land så slet vi oss från tv'n. Då hade vi setat klistrade
både jag och mannen, i två timmar.
Vi knatade över till andra sidan vägen där tapas, fotboll,
vin och mer bröllops-tv väntade.




Underbart galet mycket mat hade vi!
Oliver, olika paprikor, tomater, mozarella, champinjoner,
bröd, kex, heta räkor, sallad, lufttorkade salami och
skinkor, korvar, kyckling, ostar. Helt lovely!

...och fotboll....och bröllop.....

Vi tittade på alla vackra klänningar, och enastående
smycken. Jösses.
Daniels tal. Så fint. Och Daniels pappa.
Viktorias klänning...man vill bara få ta på den.
De rosa blommorna på borden. Wow.
Frackar, band, medaljer.
Tårtan.
Brudvalsen... och, oj. Klockan var ju över ett! Och där
sitter vår nöjda treåring med hörlurar och ser på
Pippi Långstrump i bärbara datorn. Kanske dags att
ge sig den tiden. Dags att sova. Dags att sikta på nästa dag.




Och den här nästa dagen. Den har vi fyllt med loppisbesök,
prinsesskalas, grillkväll.....och tidningar! Jag har inte läst
dem ordentligt. Mest skummat.

Imorn är åter en vardag.
Underbara vardag.
Och imorn hoppas jag på en pappersbunt i brevlådan.
Jag spricker annars!



.

Några enstaka viljor...

Sol ena dagen.... mulet nästa...och så lite regn, och sol och
ett par moln....

Jag vill ha sol. Jag vill ha sommar och massor med varmt.
Jag vill ha glass. Jag vill ha picnic och ett behov av att få
bada.
Jag vill mumsa melon i skuggan, slå ihjäl myggen som surrar
kring benen. Jag vill ha skavsår och brunbrända ben.



Jag vill se svalor som seglar på en knallblå himmel.
Jag vill se moln formade som krokodiler och slott. Jag vill se
skalbaggarna som travar upp och ner över grässtråna.
Jag vill cykla sent på kvällen, dricka kaffe på balkongen, ta
en glas vin när solen går ner, vill höra musiken från olika
partaj på lördagskvällen.



Jag vill känna att sommaren 2010 var en sommar. En
sommar, som sån där sommar man hade när man hade
sommarlov. Då sommaren var en evighet. När man plockade
smultron bakom grannens lada. När man plockade vinbär
tills man dog. När man badade tusen gånger vid stugan vid
sjön. När man vandrade längs stigen utmed älven. När man
lekte skepp, eller fort vid stora stenen.

Och även om min sommar aldrig blir sån igen. Aldrig. Så vill
jag ju att mina barn ska få såna somrar.
Jag vill att de ska få vara ute. Äta glass i massor, luncha
utomhus, och leka. Leka, leka, leka. Och öva, öva, öva. Öva
på att stå. Öva på att gå.

Men då måste det vara fint.
Inte regna. Bara regna så det växer och knakar.
Det finns inte utrymme för nån regnig sommar. Vi ska hinna
så fasligt galet mycket ju.

I helgen skiter vi om det regnar eller inte. Tapas- och vinkväll
med vännerna! Toppen det.

Nationaldagshelg och fint väder

Så snabbt tiden rusar iväg för mig. Det är ju snart
en vecka sedan helgen. Vi åkte till Älvdalen. Det
skulle ju bli fint väder, och det är ju rena plågan att
inte ha en egen gård att gå ut på. Gissa hur gärna vi vill bo
i hus. NU.Men hemma hos kära mor och far finns ju en
toppengård att leka på tills vidare.

Vi hade strålande väder och fixade och grejade ute.
Passade på också att åka ner till min mormor och klippa
hennes gräsmatta medan hon var i huvudstaden och
firade kusinens studentdag.






Sonja hälsar gärna på hos grannens får. Hon är så söt
och talar om för dem hur mycket hon tycker om dem,
att hon saknar dem....och att hon ska skriva brev till
dem allihopa! Gullunge.









På lördagen gick vi ut till stora vägen och tittade på ett
långt vackert tåg med hästar och vagnar. Alla pyntade
och fina enligt 20- 0ch 30-tals stil om jag fattat det hela
rätt. Tror att det var 25 hästar med. Ljuvligt vackert.
Logdans var det som hägrade för de inblandade.
Underbara initiativ.
Levande landsbygd!




Nationaldagen firade vi med sommarens första sillunch.
Sen åt vi tårta med kaffe som vi hade med upp på
Wäsabergstoppen. Lovely.



mina söta skruttingar

Bedårande

Visst är de bara helt bedårande dessa ursöta byttor.
Hittade dem ute i butiken här......billiga var de dessutom.
Lovely.

Ser nu, att det är lite svårt att avgöra hur stora de är. Men
i den största kan jag nog sätta ner tre sommarfina
pelargoner om jag vill!


.

Fulingar eller inte fulingar?

Nu....efter ganska lång tid ändå- har jag fallit
för trycket.
Ett par fula skor tillhör mig.
Men de är glada. Och Sonja är störtnöjd över
att mamma också har såna skor med hål i!
Det blir nog bra....
De är perfekta när man står på betonggolvet ute
på balkongen och nattar mini i vagnen!


.

Den blomstertid nu kommer...

Det hanns med en promenad till i finvädret idag. Mini var
trött, så jag tog kameran och begav mig ut på en
insomningstur.

Jag hittade liljekonvaljer. På håll ser det inte ut som om
de slagit ut ännu... men när man satte sig på huk så
blommade det överallt.
Liljekonvalj är verkligen en superfavoritblomma med
otroliga mängder barndomsminnen som slussas upp till
ytan. En riktig skolavslutningsblomma. Lovely.


En hel backe med doftande ljuvliga söta små spröda liljekonvaljer.
Vem kan motstå?



Några fick så klart följa med hem och sprida lite doft i köket.




Appropå naturen...och hur fin den är....
När vi satt ute och fikade idag såg vi hur en skata hoppade
på en minifågel och bara hackade och pickade. Den lilla
fågeln pep och ylade för sitt liv. När den lilla fågeln var
tillräckligt trött och slutkörd, tog skatan den i näbben
och flög iväg. Inte så långt. Bara bakom en grästuva 20
meter bort. Men vi slapp i alla fall se slakten. Fast det
hördes. Hm. Trevligt fikasällskap.
Underbara natur.




Någon som vill vara bordssällskap åt mini förresten?
Vissa dagar är det bara fööör kladdigt.
Här äter vi köttfärs och spagetti. Men hur i hela friden
hamnade det i pannan?? Han äter ju inte ens själv.


.