Klar himmel utan svalor

På dagens schema: Träning.
Friskis och svettis-jympa utomhus vid badet.

Hela dagen har jag funderat och funderat på vilka ursäkter
jag kan komma med för att slippa. Men ingen håller
riktigt riktigt...

Jennie skrev och frågade om vi skulle ta bilen eller cykla
bort. "Jag röstar för bilen" skrev jag. Inget svar tillbaka.
En timme senare ringer hon och upplyser mig om att hon
och Britta precis har bestämt att vi cyklar.
Yey.


Hur som helst. Det var skönt att cykla. Och med dessa
donnor vid min sida så får jag skratta mycket i alla fall!

Så. Jympa.
Det är jobbigt....går lite bra. Får lite håll. Tar i för mycket.
Borde ta i lite mer. Slappar lite.

Det är skumpigt och guppigt. Jag lovar att det är enklare
att jympa i en hall med vettigt golv, än på gräs. Eller ja-
framför allt- med golv.

Men när jag har slutat gnälla i huvudet så är det riktigt
trevligt. Himlen är klarblå. Solen skiner. Gräset är klippt,
så man behöver inte få grässtrån i näsan när man gör
armhävningar. Det är bra. Jag njuter. Och det är jobbigt.

Gör sit ups. Shit...magen existerar inte. Ja, muskelmässigt
alltså. Jag ligger där och tittar rakt upp i himlen. Förra
veckan flög det svalor högt där uppe. Det gör det inte idag.
Det hettar i kinderna och jag förvånas lite över att solen
fortfarande är så varm. Sen inser jag att det inte alls är solen.
Det är bara jag.

Mot slutet får vi sällskap av underbara varelser. Knott och
mygg. Härligt då att sitta i gräset och varva ner. Nja.
Jag har några tjusiga bett. Ett under hakan.


Väl hemma har jag mumsat lite tapasrester och tagit hand
om mig.
Vad duktiga vi var allihopa. Jag också!
Nästa måndag kör vi igen.


Om det inte regnar. Pliiis.



.