söndag 4 september 2011

En sorglig saga.

I byn där jag bor finns en enda
liten butik. Några kilometer söderut
finns nästa. Därefter måste jag förflytta
mig några mil för att handla.

Det gör förstås att de här butikerna
i närheten är guld värda för oss som
bor här.

I torsdags natt brann butiken ovanför
oss ner. Till grunden.
Allt som finns kvar är skrot, skräp
och en faslig massa aska.

De två som fanns i byggnaden lyckades
hjältemodiga bybor rädda med hjälp av
en traktor som hiss utanför det
övertända huset. Eloge till dem.


bild lånad från dt.se

Men nu saknas en butik.

Butiken som ringer och talar om att de
sett att paket är på ingång till mig imorn.
Butiken som tar in speciella varor eftersom
jag råkat nämna här, i bloggen att jag saknar
dem här ute i skogen.

Butiken som kollar i min grönsakspåse
för att dubbelkolla att jag bara får fräscha
saker med mig hem.
Butiken där jag själv får peka i
lösgodiskatalogen vilka sorter jag vill att
de tar hem.

Askflagorna ligger som snö över byn.
På min bil
och på min gård.

Och ni som bott där, som jobbat där
och som driver pizzeria och butik.
Jösses, vad jag tänker på er.
Det är vi många som gör.





.

1 kommentar: