Lite mycket av det goda.....

Jag jobbar för mycket.
Min kropp har för få timmar och för många viljor.
Alla eleverna är viktiga, och jag släpper inte taget
om det jag anser är grunden, tryggheten. Jag
önskar för allt i världen att mina barn får en lärare
som inte släpper. Trots att timmarna inte finns, och
kroppen svämmar över.

Jag önskar och tror att jag snart kommer ut på andra
sidan. Lite starkare och lite klokare.
Har jag klarat mig genom hela oktober med allt vad
oktober innebär för en lärare, så ska jag nog rida ut
den här vågen, och bara må fint!

Tack och lov vaknar jag varje morgon. Varje morgon.
Och verkligen vill åka till jobbet. Och jag önskar varje
dag att jag kunnat stanna längre.
Jag tokgillar mitt jobb.
Jag tokgillar mina uppgifter.
Jag tokgillar mina kollegor.

Jag är tokglad för det.

Dessutom har jag att se fram emot. Efter lite
ommöblering på schemat så kommer jag om bara en
månad ha precis bara bara bara matte på schemat.
Åtminstone en tid fram över!!
Det är tokgilla, det.




...och söta små barn...så kloka, så kloka...



Tokglad helt enkelt.
Och satan så översvämmad.



.