Kom, promenera hos mig.

Det är augusti på gården.
Augusti i hela Sverige.
Soligt, kvalmigt, varmt.
Blommigt, sprakigt, ljuvt.

Doftande rosenbuskar.
Mörka kvällar.
Filtar, rödvin och grillad
sparris.



Härligt sommarslut.
Semestern som tickar ner tiden.
Termin som drar i gång med
full energi.

Jag går ett varv på min gård.
Min gård, som vi ägt i ett år,
och lite till.
Kom med, gå ett varv med mig.




Pelargonerna på trappen.
Vitt och rosa.
Och fina Kockumfynd.






Och flaskfynd från mormors gömmor.




Vattentunnan där barnen kiknar
av skratt när de plaskar och leker.
Och veden som vi bara måste greja
klart med nu.




Platsen för babbel, bubbel och prat.
Fika, middag och glasskalas.




Rosen som fanns här när vi flyttade in.
Blommar.
Knoppas.
Doftar.




De gamla mjökkrukorna jag hittade i ladan.
Målade dem vita och satte vid vägen.
På stubben, omfamnade av vilt högt gräs.




Och en saftplats i skuggan.
Och sprakande krasse i fina hinkar.




Och dessa små sötnosar som jag har väntat
på så länge. Sömntutor.
De planterades för sent och har sett så krattiga ut.
Men nu så.
Så söta.
Så skira.
Runt flaggstången.




Min ena lilla Polstjärna som jag inte
alls väntade mig blommor på i år.
Men se!




Och nästa lilla Canadaros som blommat och
knoppat konstant sen den köptes. Kommer
växa fint med åren, mot det vita verandastaketet.




Och stegen mot väggen, med purpurvindor och
krasse. Och intill finns bordet, som doftar av örter.
Alldeles utanför mitt köksfönster.
Bara att öppna, och nypa av det man vill ha!




Det rosa fältet intill löken och morötterna.
Sprakar.




Knallig klint.




Fin liten prassel.
Så liten, så skör.



Kragar som tittar högt över andra.




Och krasse som gömmer sig längst ner i myllret.




Egen sallad i den rostiga gamla baljan.




Knalliga färger som syns
på håll.




Och hallon.
Hallon och brännässlor.


Det är augusti på gården.
Augusti i Sverige.





.