December...det var då...januari... det är nu.

För lite tid i mitt liv. Det är därför som inte
en enda liten julbild visats.
Här är i alla fall sötSonja som fått fevingar
och fin mössa i julklapp. Och självklart
måste det på, bums på stört, innan nästa
present öppnas.

Sonja berättade för sin mormor att hon varit med
mig till skolan en lektion strax innan jul.
- Vi fick öva på att slå in paket, och en flicka hjälpte
mig. Och så fanns det ingen fröken. Så mamma
fick bestämma.
*gos*



Och mini, som inte är så mini längre. Utan stora killen.
Stor kille med stort hjärta.
Han springer, och bubblar och övar på att prata.
Och klättrar. Jösses så han klättrar. Mer högt än lågt.
Upp på bord, bänkar, trappor, skrivbord.
Fan, upp i handfatet!
Och börjar han smått ge oss sovmornar. Bygger
duplo medans man kan slumra till tio. Vi som inte fått
sova längre än till sex sen han föddes.
Lovely.

Häromdagen pratade jag och Sonja om att man kunde
kalla barnen för mammskrutt och pappskrutt.
-Men jag är ingen mammskrutt, sa hon.
-Men då kanske jag blir ledsen, svarar jag. Om du
inte vill vara en mammskrutt.
- Mmmm, säger Sonja. Men jag kanske kan vara en
vanlig skruttunge bara. Och Konrad, han kan vara en
skruttgris, för han bara skriker och skriker.

... ja, vad säger man...



Och det nya året. Det nya fina året som vi
vakade in med vännerna.
Sonja och pappan hade letat rätt på kottar ute i -25
grader, 40 cm under snötäcket. Mamman hade
beordrat.
Sonja undrade varför jag lagt kottarna på bordet.
Ella som är snart 2, plockade åt sej massor...och
de flesta landade till sist under bordet.


Sonja har förresten lärt sig hur familjen fungerar.
- Barn bestämmer inte.
- Mamma och pappa bestämmer över barnen.
- Om mamma är hemma, bestämmer mamma.
- Om bara pappa är hemma bestämmer pappa.
- Om både mamma och pappa är hemma, bestämmer
mamma.
- Mamma bestämmer över pappa.

Bra att både barnen och papputen har klart för sig
hur familjeupplägget ser ut.



Och det nya året kom.

Kallt. Isande kallt.
Och behagligare värme- nån dag.
Då kom snön. Den vräkande snön, och jag undrar
hur många decimeter som vräkt ner över oss.
Och varmare grader. Först -6, sen ner mot nollan.
Och snön blev tung. Så klart.
Och började åter igen att vräka ner.
Fullkomligt.
Och halt då, så klart. Snorhalt.
Och plötsligt, från ingenstans - 20 igen.
What the hell.
Blir ju inte klok.

Tur att det vita är vackert.
Ljuvligt vackert!



.