söndag 9 oktober 2011

Supermorsan

Vi pratade igår, jag och en vän.
Om att ha två, eller tre barn.

Om att hinna och orka se de två man har.
Att orka älska dem, stötta dem, trösta dem
och ge dem nya erfarenheter.
Att spela spel med dem, leka, gunga och
läsa spännande sagor.

Att lära dem rätt och fel, att känna empati,
hur rättvisa fungerar och att man tar lagom
mycket mat på tallriken.

De ska lära sig att hantera konflikter, låta alla
vara med och att man är rädd om sina saker och
använder ett vårdat språk.

Jag ansvarar för att de får mat. Bra mat på
vettiga tider, att de sover sina timmar och känner
sig trygga. De ska komma till förskolan hela och rena,
packade med galonisar och gummistövlar och vantar
för alla tänkbara väderomslag.

Dessutom ska jag inte stressa. Jag ska hålla koll på
räkningar och avbetalningar. Och helst byta fonder
och annat pensionspsar beroende på börsen.

Jag ska göra mitt jobb med 110% engagemang, vara
gullig mot mina kollegor, hinna träffa min familj och
orka ringa alla jag bryr mig om.

Jag ska hänga med i aktuella nyheter, handla mat och
se till att katterna mår bra. Jag ska ta hand om min gård
och se till att familjen får avkopplande och givande helger.





Jag känner pressen att laga mat från grunden- inga
halvfabrikat. Och någorlunda nyttigt. Och dåligt samvete
ska man väl helst ha om man äter, eller vräker i sig
choklad som ett tecken på någon form av stress. Jag ska
träna, vara smal, ta en hurtig promenad och hinna läsa
något trevligt magasin och ha en hög med pocketar
liggandes på sängkanten.

Jag ska jobba mina timmar och stressa till dagis. Jag ska
prata lugnt och sansat med mina barn och jag ska gå på
föräldramöten. Helst ska jag engagera mig i klassresor och
andra familjeråd dessutom. Och varför inte nån liten trevlig
förening också. Ridning, skidor, bowling, dans och gud vet
vad. Sälja kokosbollar och bingolotter under tiden som jag
ska ha julklapparna klara innan november är slut.

Jag ska ha det som i en inredningstidning hemma och orka
baka eget bröd på helgerna. Träffa familjen oftare och ta en
svamptur i skogen. Städa, städa, städa och ha små uppmärkta
korgar och ordning. Ta hem barnens kamrater och fixa och
greja. Hänga med i politik och intressanta debatter.

Skolavslutningskläder och midsommasbestyr.Paketkalendrar
och rykten på facebook. Pepparkaksbak och kräftskivor och
målade ägg. Hemgjorda semlor och julgran som doftar. Kalas
på födelsedagar och presenter åt alla.



Och däremellan kan man följa något gott råd som; Ta ett varmt
bad. Det är avstressande.
Blaha.




Inte undra på att man är uppe i varv och inte känner
sig fullkomligt fullkomlig. Och att jag nånstans anar ett
litet sting av stress i kroppen.



2 kommentarer:

  1. Tack för en härlig blogg Marit. Väldigt tänkvärt de du skriver.
    Kan inte annat än instämma :-)
    Kram Lena

    SvaraRadera
  2. Ååå så igenkännande :) . Du e så duktig att formulera dig i ord :) . Kram!!/Sofie

    SvaraRadera