Val

Bakom huset vajar vackraste gräset.



Vad är det som styr?
Som styr mina mål.
Är det valen vi gör eller
finns det där ödet som
vi talar om?

Tillfälligheter.
Val och små fåniga beslut.
Och nu är jag här. Med man.
Med två barn och en katt
jag inte gillar.

Med ett hus fyllt av allt.
Med ett jobb
som gör mig glad.

Jag tänker och känner
att det är här jag är just nu.



Floxen som slagit ut.


Ja frågar mig.
Jag funderar.
Hade jag varit här idag
om jag godtagit de där
villkoren i Jönköping,
om jag inte åkt på
jobbintervjun vid Siljan
eller om jag inte satt press
på mannen den där hösten
för nio år sen?



Tistlar vid vägkanten.

En del val är svåra, gör ont,
sårar och svider.
Andra är så tunga att man lägger
dem i framtiden. Val jag
gjort, men inte satt i bruk.

Omgivningar som ställer
krav, vill ha motiv.
Eller bara ser sitt eget.

Och jag lovar mig själv
att våra val ska vara
gjorda med fokus på
våra egna mål.



Mitt hus. Mitt röda hus i solnedgången.


Men för att sikta mot
mål måste vi också
satt upp dem.
Vad blir annars vår vardag
om vi inte vet vart vi vill.

En grå sörjig gröt med stress,
tvätt, irritation kanske.
Jag gillar inte gröt.
Jag gillar planer.

Så vi sätter våra mål
och styr ditåt. Varje dag.
Varje vardag.
Ingen gröt.

Stress, tvätt och
irritation slipper jag dock
inte undan.
Men det är med bonusen
att jag har tusen mål som
blänker i framtiden.







Har du mål?
Eller gröt?



.