Det där ljudet.

Jag gillar det där speciella ljudet. Det där
spröda, knarrande, ömtåliga ljudet.
Ni vet ljuden av färska tulpaners stjälkar.
Det är vår det.



För min del är det dags att med högt tempo sätta
igång med dagens arbete. Skriftliga omdömen och
planer för alla IUP, till inte mindre än 47 söta och
rara Sälenbarn.



Här är förresten en av klockorna jag köpt till
köket. Den första var för gul. Dessutom insåg jag
att jag inte ville ha romerska siffror i köket.
Jag gav mig på jakt efter en ljusare botten och
vackra siffror.
Efter timmar av jakt träffade jag på den här. Den
är bättre. Det visade sig att den var aningen för gul-
och fick därför inte sitta på planerad plats. Den är
också aningen för stor. Men jag gillar helheten- och
siffrorna är underbara.
Mannen min påstår att det är ok att gå på jakt efter
en tredje köksklocka- i hopp om en i rätt nyans. Själv
känner jag att jag är nöjd med den här- åtminstone
tills jag snavar över den perfekta!

Tiden som inte finns- den lägger jag på annat småvilt
att jaga rätt på. De perfekta krokarna till badrummet,
lampor till garderoben uppe. Och för att inte få folk att
skaka på huvudet åt mina prioriteringar, så väljer jag
att inte försöka uppskatta antalet timmar jag letat och
jagat.