
Julmat.
Jag har nu
kommit på hur jag själv
fungerar.
Oftast låter jag bli julmaten, för att liksom
spara det
där smaskiga till själva julafton.
Det är bara det, att när julafton är
över, så är
också mitt sug efter julmat över.
När andra mumsar skinka, knäck och julmust
i mellandagarna, hänger jag inte alls med.
Och
allt detta, trots att jag inte alls ätit julmat
så jag egentligen är trött på
smakerna.
Så i år gör jag på ett annat sätt.
För i år har jag ju kommit på att det är så här
jag
fungerar.
I år äter vi
julmaten före jul.
Och på julafton.
För då kanske det känns mer okej att rata
julmaten de
där dagarna som kommer efter
den 24:e.

Så, igår. Fredagen den 16:e, hade vi
julmatsmiddag i
röda stugan.
Vi gjorde en Jansson som doftade.
Vi griljerade en galet saftig
skinka från det
lokala charkuteriet.
Prinskorv, köttbullar och en riktigt riktig
rödbetssallad.
Grönsallad med apelsin.
Och brusande julmust.
Skinande ljus.
Nöjda barn.
Ris à la malta med
mandarin.
Skumtomtar
och polkagriskäppar.
Ja, julmatsmiddag helt enkelt.
Galet gott.
Julstämning till
max.
Och dessutom fick vi ju vörtbrödsmacka
med
julskinka till frukost nu idag.
Och inte det minsta trött på julmat än.

Jul, jul,
strålande jul.
.