Längtan och väntan....

Det här fotot tog jag när jag och Jennie susade ner
för backarna den kvällen vi skulle fota hennes bebismage.
Det slutade mest i ett superspontant älgsafari. Men ett
par bilder blidde det.









Längtan och väntan.
Väntan snart över....





.

Öppna frågor och goda samtal.

-Titta mamma, en lila och vit.
-Ja, en viol heter det.
-Va? En fiol?
-Nej, en vvvviol.
-Ja ha, en fiiiiol.
-Nej vvviol. Kan du säga det?
-Vvvviol.
-Ja precis. Och den heter till och med
styvmorsviol. Styvmor, som i askungen.
Styvmorsviol, svårt va?
-Ja, stvmorsfiol.
-Styvmorsvvviol.
-Ja styvmorsviol. Mamma, jag kan ett
annat svårt ord också. Renktanglel.
-Åh, rektangel. Kan du så svåra ord?
-Ja, och kradvat. Som en fyrkant.
-Ja, precis. Fast det heter kvvvaaadrat.
-Krrrradvat.
- Ja, nästan. Kvadrat. Berätta för pappa också
vilka svåra ord du kan.
-Pappa. Jag kan säga renktanglel.
-Säg det andra också. Det som var lite svårt, säger jag.
-Vilket då mamma?
- Kvvvv...försöker jag hjälpa.
-Cirkel!


*smile*

*mattemamman ler*

Begrepp.
Grundläggande taluppfattning.
Bekantskap.
Jämförelseord.
Mängder.
Utrymme för nyfikenhet.
Goda samtal.
Öppna frågor.
Problem att lösa.



Tänk, bara tänk om alla våra barn
kunde få möta detta i tidiga år. Naturligt,
lustfyllt och återkommande.

Blir glad av min dotters förskola. Kan inte
påstå något annat!!







.

En på tusen.

Tusenfoting
tusen och en natt
och
tusenkramar
till alla för tusan.

Ett surt äpple.

Nu är det en vecka sedan jag tog dessa bilder. Jag kunde
inte blogga dem då. Minuterna efter att jag tog fotona
smällde det till med dunder och brak. Såg blixten skymta
förbi snabbt nere vid älven.

En blixt.
En smäll.

Inget mer.
Ingen tung luft.
Inget muller.
Inget efter
och inget som förvarnade.

Sen hade vi ingen dator mer.
..och inget modem....
...och ingen skärm...
...och inget x-box...
...och ingen dvd....

Hejja.

F-A-N säger jag då bara......
och hurrar och är lycklig över att
Tv'n höll.








Nyfikna barn.

Min last. Mina föpåsar.

Min lilla last, att köpa fröpåsar börjar nu ge gröna
spirande resultat.

Här är tre bilder på slingriga purpurvindor som
ska få klättra på en trästege utanför köksfönstret.



Små små krispiga.





Omplantering ute på gården.




Växer så det knakar.


Har grönisar i varenda fönster.
Tur att mannen min är en tålig en.

Gräslök, bönor, basilika, timjan, solrosor, krasse,
persilja, lavendel, borstnejlika, blåparasoll,
stockrosor, smultron, rosenskäror........

Ute har jag hunnit putta ner ruccola, ärtor, lök,
spenat och morötter.

Har köpt och planterat äppelträd, körsbärsträd,
plommonträd, vinbärsbuskar, blåbärsbuske, rabarber,
hallon, björnbär, jordgubbar, funkia, riddarsporre,
vitpytta, två olika flox och jättedaggkåpa.

Fick rosa bellis av en vän, de ska stå vid stubben
tror jag. Och mamsen har puttat ner skilla och
vårlök i gräsmattan här och var.

Och när nattfrosten är borta ska jag ut med allt som
finns inne. Och då ska jag sätta rödbetor, blåklint,
purjolök, fingerborgsblommor och åtminstone två
blomsorter till som jag just nu glömt namnet på.

Imorn sätter jag vitlök.

Lycka.





....måste skaffa dynga.....




.

Projekt:Land

Här är vår utvalda plats. Risig och sunkig,
men med många soltimmar och på en plats
som inte ska användas till gräsmatta eller så....

Vårt land.
Ett eget grönsaksland.
Lycka.

På första bilden har mannen städat upp
den värsta bråten och risigheten som var.
Synd att jag missade ta kort innan.




Här får vi hjälp av en vänlig vän, med att hyvla
av det värsta av jorden där vi mätt ut vårt projekt.




Grejar och fixar med plankor för att mäta ut var
jord respektive gångar ska vara.




Och efter den dagen har vi dragit sten. Ja, herregud
så otränad jag är i kroppen. Fast å andra sidan är sten
minsann rätt tungt också.
Ont i kroppen i alla fall. Det har jag haft.
Vi är fortfarande inte färdigsläpade, men andra projekt
och delar av land projektet dök in. Tids nog ska det ligga
sten runt hela landet, och i två gångar genom
planteringen. Det ska också ligga sten ner mot hallonen.
På fotot lägger vi en liten stenplatå för att kunna ställa
dit ett litet planteringsbord. Blir nog toppen.

Jorden levererades. Smidigare, billigare och definitivt
mer lokalproducerat än vi nånsin hoppats på.

I dagsläget är det delvis planterat också. Och vinbärs-
buskar, hallon och rabarber är planterat intill. Bildbevis
en annan solig dag.




.

Koll på läget.

Blev du utrustad med något så här fint när du föddes?
Please use it.



.

Livet på en pinne

Låt mig sitta i ditt minne
på en liten liten pinne.

Om pinnen brister?
-Ja det gör den.

Det är det som är livet på
en pinne.



Hur många sidor har en tärning?
Hur många vägar kan du välja?
Hur många sidor har figuren?
Hur många prickar har alla tärningarna
tillsammans?
Räkna.
Du har ändå fel.

Det finns alltid sidor du inte anade.
Sidor du inte kände till.
Sidor du inte ville se.
Vackra sidor.
Skavda sidor.
Nötta sidor.

Det är livet på en pinne.



Så jag sitter väl här.
På min pinne.
Livet.

Livet på en pinne.





.

I snåriga snår.

Och majvärmen sken över mig
och mina barn.
Över rabatterna och alla slitande bybor.

Grus under naglarna påminner mig
om tiden och kraften jag lägger ner.
Rivsåren på armarna talar sitt tydliga
språk- här ska fan bli fint en dag.

Meter för meter
Kvadrat för kvadrat
Dag för dag
Samtal, tankar, beslut

Jag funderar på hur jag funderar.
I eller ur bubblan.
Inside
eller
outside
the box.
Fyrkantigt eller flexibelt.
Ödmjukt eller själviskt.

Vill våga vara.
Våga vara jag.
Tänker inte gömma mig.
I så fall gömmer jag mig i
hallonsnåren. Hallon gillar jag.
Speak out. Och.
Öppna ögonen.
Inte minst jag. Och framför mig
inser jag att varken hallon eller löv
finns än.
Inget att gömma mig bakom. Och
inget att finna där i snåren.
Jag krånglade mig ändå in.
Stack mig, rev mig.
Och inser att om ett tag gör jag det
igen. För jag gillar hallon.

Inte perfekt.
Inget helgon.
Råttorna kastar vi i diket på andra sidan.
Och sopsortering är ingen stark sida.
Jag glömmer att ringa er
och jag tycker inte om min katt.
Men jag står för det.
Och det är nog ömsesidigt.

Som en fotbollstränare.
Är det så jag vill vara?
Ingen jäkla ryska posten -lek, tack.
Jag gillar lekar.
Jag gillar hemlisar.
Jag gillar sötisar och genuina gester.

Jag gillar trovärdighet, hallon och
glada barn.
Jag gillar öppenheten och glädjen
hos dem som bjuder till.

Jag tänker
jag tänker.
Jag tänker så det knakar.
Var i boxen är jag- måste skaffa
perspektiv.

Ringa mamma.
En bra ventil.
Fler perspektiv.

Imorn skiner solen och vi tar
tag på nytt.
Då bygger vi vägar och broar- med
mina söta små- i sandlådan.